Några saker jag tycker har blivit bättre med min sits är väl mina händer. Tummen är numera uppåt, för det mesta i alla fall. Dock behöver jag jobba med att hålla händerna stilla och att inte låta tyglarna glappa, något som jag har blivit bättre på men som inte är bra. Sedan vill jag bli av med den taskiga ovanan sporrarna har gett mig, att ta upp hälen när jag skänklar. Allting blir i obalans och jag får ångest av de bilder där jag ser hälen uppe. Jag har alltid varit bra på att trampa ner hälen ordentligt men nu är allt kaos.
Sedan vill jag inverka ännu mer genom sätet. Det beror i och för sig på vilken häst man sitter på, men på Quina som är väldigt studsig är det svårt att sitta ner och inverka ordentligt. När jag rider själv (utan någon som ser från marken) är jag oftast lite slappare i min ridning och sitter inte ner ordentligt. På andra hästar som är mindre studsiga har jag lättare att inverka på.
Det jag har försökt jobba mer med är arbete utan stigbyglar, men det känns som jag fastnar i ett läge där jag kniper åt med knäna för att inte studsa. Att jag börja knipa åt med knäna är inget jag vill så jag behöver bättra min sits på något annat sätt. Kanske är det bara att tänka på det så förbättrar jag sitsen automatiskt? Eller ska jag börja rida mer för tränare?
Någon som har något bra tips för just sitsen?
Här ser ni två bilder där man ser min sits hyfsat bra, båda är under lättridning. Jag tycker själv att min sits ser helt okej ut på den översta bilden, men på den nedersta bilden rider jag som en kratta. Sedan är det en bild och det kan hända att det bara är någon gång per ridpass som jag sitter såhär, men jag tycker att jag sitter så på alldeles för många bilder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar